Nappar på skolstarten

Åskan smyger runt. Regndroppar faller försiktigt. Den varma vinden blåser omkring. För många har semestern tagit slut och för andra så väntar skolstarten. Många deppar och beklagar sig över att  ledigheten kommit till sitt slut.  Men jag måste erkänna att jag älskar den här tiden på året. Sensommaren, just innan jobb och skoltiden, då ligger det en förväntan i luften. Ett lugn och samtidigt en nervositet, en pirrande känsla om att förändring är på gång. Sedan, när skolan och jobbet väl kommer igång så känns det kanske helt annorlunda,  åtminstone för de som länge har varit på samma jobb, eller för det som länge studerat samma saker åren om. För min egen skull kan jag inte säga någonting just nu, jag vet ju inte  alls vad som väntar, kanske blir det spännande dygnet runt, kanske hamnar jag i en tråkig vardagsrytm och blir less, kanske har jag så himla kul att allt passerar på en gång. Men jag tror och hoppas att det kommer att vara förjäkla kul. Allt beror ju på mina blivande kamrater, förstås. Jag hade en dröm om att allt blev som i en högstadiedramasituation, omogna personer som skyller allt på alla andra och sånt. Men jag tvivlar på att det blir så denna gång. Det kommer att bli supert!

Bilden ni ser är precis vad ni tror att det  är. Nappar och blommor. Hemma hos min kära farmor växer ett träd, och på det trädet växer  det nappar. För varje barn som växer upp så växer det fram en ny napp i ny färg och form. Nu var det ett bra tag sedan ny barn kom till bilden så det gäller följaktligen även napparna. Av sex små nappar har tre av de blivit övermogna och fallit av för länge sedan, men tre tappra nappar hänger ännu kvar. Snart flyttar en ny familj in på gården där trädet står, och kanske, kanske växer det nya nappar där en dag. (Vissa år växer det även äpplen i trädet, märkligt va, äpplen i ett nappträd?)